Att ha/va en Duracell

Vet ni dom där människorna som stiger upp på morgonen och håller på hela dagen och kvällen och sen lägger sig o sover hela natten nätt o tyst i sin säng för att följande morgon igen ha batterierna fullt laddade och börjar en ny dag med full fart och fjong igen? Dag efter dag.

Jag brukar vara rätt så Duracell, men nu har nog flunssan och en jäkla arbetsbörda kombinerat med en massa långa möten laddat ur mitt system.

Dottern var en vecka i Paris och kom hem med en grymm flunssa. Hon sa att det var franska pesten.
Hon blev ännu hemma måndagen och tisdagen.
Onsdagen for hon på jobb o på torsdagen stupa jag i huvudvärk, snoröverflöde o feber. Franska pesten.
Gubbstruttan var på väg hitåt och jag ringde honom, att han kanske borde tänka efter två gånger före han startar hitåt. Men nä. Sidu han får inte smittan, inte ens pesten.

Nå okej - gör som du vill, men jag är nog nästan döende....

Måst ju erkänna, att jag inte var riktigt gott sällskap med stegring, nysatacker i hundras serier och Niagara-rinnande nos. Men hej - ganska skönt att nästan sova i hans famn o bli ompysslad.
På veckoslutet orkade jag ändå lite vara människa.
Och på söndagen började han snörvla.
Aj att det inte smittar? Att han inte blir smittad? Ähä!

Lite hyrta farten hans, men bara lite.
Natten mellan tisdag o onsdag vakna jag i att han hade feberfrossa,
men han sov hela tiden fast han skaka som ett asplöv.
Jag - het som jag är - lade mig riktigt fast i honom
o han sluta skaka.
På morgonen var han svettig i stället, så feber gick ner.

Min flunssan sitter kvar, pesten ger sig inte.
På morgonen är jag heltäppt
och rösten rosslar häftigt sexig nånstans djupt ifrån.
Och tankarna löper inte riktigt såsom dom bruka
och orken är på kort.
Men fan den som ger sig!!

"-"-"-"-"-"

Måst ju lite förklara de här med att vara het :D
Jag har lite högre temp än övriga befolkningen och därför kallar han mig till sitt värmeelement.
O hehe, visst är jag ju så frbnnades het annars också....