Ikväll packar alla de mina sej åt nåt vädersträck,
eller alla far dom västvarts
den ena längre än den andra
o alla till olika platser.

Junior far nu.
På riktigt,
inte bara och studera
Känns lite nog vemodigt
men när jag ser hans iver så
känns det jättebra.
Det är ju just det här som jag är här för:
för att lära mina barn att vingarna bär nog,
stick iväg o bygg ett eget bo
gör ett eget sätt att leva.
Du kan alltid komma tillbaka
<3
Vet ni - huset blir tomt!
Så jäkla skönt.
Ett veckoslut som jag får göra vad jag vill,
när jag vill
hur jag vill
om jag vill.
Hössla på för fullt eller bara slå dank.
What ever.
På söndagen börjar de kanske ren kännes lite för tyst
o lite för lugnt
o då är det skönt att ens en av ungarna kommer hem igen....