Fiktivt?
Del 1

Sitter på tåget
Försöker glömma bort vart jag är på väg.
Resan tar bara en timme, så jag har ont om tid.
Sitter vid fönstret och ser min spegelbild,
absolut en syn som just nu inte gör mig glad.
Stänger ögonen och tar ett djupt andetag.
Koncentrerar mig och så småningom ser jag dig med mina slutna ögon
Jag ser hur du rynkar på din panna
och glimten i ögonen när du skrattar.
Jag kan känna din doft
Jag tror jag ler i mina tankar.
In - djupare in i fantasilandet!
Nån sätter sig bredvid mig men jag öppnar inte ögonen
för då försvinner min drömvärd.
Jag kan få din röst i mitt huvud om jag riktigt kämpar.
Det är värt att kämpa.
Jag vill ha dig här en stund
för du ger mig kraft att orka igen ett steg vidare.
Det finns nog med stunder då mina tankar är så tunga
att dom inte flyger nånstans utan väger ett ton i min hjärna och hjärta.
Då kan jag inte, inte nånting...

Om jag får göra så här?
Jovisst, för fan!
Jag får ta vem jag vill med mig i min fantasivärd!
Jag har alltid sagt att när jag slutar drömma så är jag död.
Kanske jag har tidvis varit de?

Och så kommer tåget fram och jag måste öppna ögonen,
stiga upp o gå dit jag ska,
men jag har dig med mig, som en liten gnista.